Länder och städer som drabbas av massdöd och panik, där människor är desperata efter vacciner men också rädda för vad injektionerna kan föra med sig. Detta har världen just gått igenom med covid-19. I sin bok Foreign Bodies: Pandemics, Vaccines, and the Health of Nations visar Simon Schama att det har hänt förut. Den brittiske historikern och konsthistorikern är författare till 16 böcker och har gjort över 40 dokumentärer om konst, historia och litteratur för BBC. Här berättar han om Waldemar Haffkine (1860–1930) som skapade världens första massproduktion av vaccin, mot kolera och böldpest, hyllades som ”mänsklighetens räddare”, men som själv drabbades av en chockerande orättvisa. Moderator: Ingrid Elam, litteraturkritiker.
Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och psykoanalytikern Per Magnus Johansson i samtal om två judiska författare; Franz Kafka (1883-1924) och Sigmund Freud (1856-1939). Båda har haft ett avgörande inflytande över vitt förgrenade konstnärliga, vetenskapliga och litterära områden och i stora delar av världen. Förankrade i Prag respektive Wien var båda färgade av det judiska emancipatoriska projektet vid sekelskiftet 1900 i Centraleuropa. Hur artikuleras det judiska ursprunget i deras författarskap? I samarbete med Arche.
Jesus var jude, liksom de första kristna och den tidiga kristna kyrkan. En historisk självklarhet som borde vara helt okontroversiell. Vad innebär det egentligen att Jesus var jude och hur har det påverkat den judiskkristna gemenskapen genom historien? Vilka likheter och olikheter finns i hur kristna och judar ser på världen i dag? Ett samtal mellan Martin Modéus, ärkebiskop Svenska kyrkan, Ute Steyer, rabbin i Stora synagogan i Stockholm, Anders Arborelius, kardinal och svensk biskop i Katolska kyrkan och Cecilia Wassén, professor i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet: Moderator: Göran Rosenberg, journalist och författare. I samarbete med Svenska kyrkan Se människan och Katolska kyrkan.
Haya Molcho hade rest runt i världen större delen av sitt vuxna liv tillsammans med sin make, en berömd mimartist. När familjen till slut bosatte sig i Wien bestämde sig Haya Molcho, som då var 55 år, för att det var dags för en nystart i livet. Hon tog mod till sig och startade en restaurang. Idag har familjeföretaget vuxit till den kosmopolitiska restaurangkedjan NENI med filialer i flera av Europas metropoler och med smaker från framför allt Israel och övriga Mellanöstern på menyn. Här berättar den Tel Aviv-födda världskocken om sitt extraordinära liv och sin passion för mat. Moderator: Pekka Heino, journalist.
Hur illustrerar man Förintelsen eller traumatiska upplevelser som krig, flykt, antisemitism? Illustratörerna David Polonsky och Joanna Rubin Dranger har båda på ett vågat och innovativt sätt tagit sig an Förintelsen som ämne. Polonsky genom sin adaption av Anne Franks dagbok till serieroman och Rubin Dranger i den tecknade dokumentärromanen Ihågkom oss till liv, som bygger på hennes egen släkts historia. Israeliske David Polonsky var art director för Ari Folmans Oscarsnomierade film Waltz with Bashir (2008) och har även illustrerat barnböcker och arbetat för många av Israels större tidskrifter. Moderator: Jonas Eklöf, chefredaktör på Vi Läser.
Judarna har, till skillnad från alla andra folk, levt i förskingring i tusentals år. Vad har själva diaspora- existensen inneburit för judarnas kulturella utveckling och kreativitet? Författaren och The New Yorker- essäisten Adam Gopnik, journalisten och författaren Göran Rosenberg och Simon Schama, historiker och konsthistoriker vid Columbia University, samtalar om hur diasporan i sig har format den judiska kulturen och fungerat som drivkraft för den kreativa vitalitet som kulturen uppvisar. Moderator: Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi.
Sefarderna, de spanska judarna, förvisades från Iberiska halvön i slutet av 1400-talet och bosatte sig runtom i Europa och Nordafrika. Den grekiska staden Thessaloniki var en gång deras största stad. Deras språk var ladino. Idag är den sefardiska kulturen och språket nästan utraderad, också från det kollektiva minnet. Journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink leder detta samtal om hur Europa och dess minne förändrades av det Osmanska rikets fall, av etnisk nationalism och nazism, med Esther Bendahan (Spanien), Felicia Waldman (Rumänien) och Leon Saltiel (Grekland). I samarbete med EUNIC.
I Tvivlet skriver Sara Mannheimer om ett olyckligt kärleksförhållande till judendomen och svårigheten att finna sig till rätta i en religiös kontext. I Anna Brynhildsens Vårt eget hala vatten brottas huvudpersonerna med personliga problem och arvet efter Förintelsen. Gabriel Francke Rodaus Lydias liv är en bok om sorg och förlust, familjehemligheter och judisk identitet. Här diskuterar de om det finns ett svensk-judiskt sätt att skriva skönlitteratur? Vilka friheter och begränsningar innebär deras judiska bakgrund för skrivandet? Moderator: Ricki Neuman, journalist och kulturskribent. I samarbete med The Book Affair och Wahlström & Widstrand.
”Demokrati är den sämsta statsformen”, lär Winston Churchill ha sagt, ”bortsett från alla de andra formerna som har prövats”. Västvärldens föredragna form av styre ser skakig ut. Kan vi inte komma på något bättre än liberal demokrati? Ett samtal mellan den franske filosofen, filmskaparen, aktivisten och författaren Bernard-Henri Lévy och den amerikanske författaren och The New Yorker-essäisten Adam Gopnik. Moderator: Björn Wiman, kulturchef Dagens Nyheter.
Den 22 januari 2022 gick Emerich Roth bort, 97 år gammal. Han var en av flera förintelseöverlevande som de senaste decennierna engagerat sig i skolors arbete mot rasism och intolerans. Snart kommer ingen av dem att vara kvar i livet, men deras berättelser måste fortsätta berättas för att hålla historien vid liv. Monologen Hans namn var Emerich är baserad på Roths självbiografi och tar oss från barndomen i dåvarande Tjeckoslovakien, genom det stökiga 1930-talet och till förintelselägrens ofattbara brutalitet. Det är en berättelse om hopp, förtvivlan och om Emerichs oövervinnerliga grundtanke att kärlek i slutändan alltid vinner över hatet. Medverkande: Jesper Magnusson, presentatör. I samarbete med Emerichfonden, Fredens Hus och Sveriges museum om Förintelsen.
Amos Oz och A.B. Yehoshua var båda giganter i israelisk litteratur och politik, och deras liv löpte parallellt med staten Israels existens. Med ett par års mellanrum har dessa två hyllade författare gått bort. Finns det ett tomrum att fylla eller är Israel redo att lämna sin kanon bakom sig och gå vidare? Ett samtal mellan den israeliska författaren Hila Blum, aktuell med romanen Att älska sin dotter som hon nyligen tilldelades Sapir-priset för, filmaren Yair Qedar, som gjort dokumentärer om både Amos Oz och A.B. Yehoshua, samt den israelisk-amerikanske författaren Ruby Namdar. Moderator: Ricki Neuman, journalist och kulturskribent. I samarbete med Bazar Förlag.
De smugglade vapen, byggde ett nät av underjordiska bunkrar i gettona, utförde sabotage och organiserade judiska ungdomar runtom i landet. I Våra dagars ljus skildrar författaren Judy Batalion de judiska kvinnor i Polen, de så kallade ”gettoflickorna”, som blev motståndskämpar under andra världskriget. Hon följer dem genom förödelse och fångenskap, och, i några få fall, fram till våra dagar. Här samtalar Batalion med journalisten Rakel Chukri. I samarbete med Natur & Kultur.
Hur påverkas modern judisk litteratur av klassiska texter som Bibeln, Talmud och böneböckerna siddurim? Har de en hämmande inverkan på den samtida litteraturen? Måste dagens judiska och hebreiska litteratur stå i dialog med dessa gamla urkällor? Ett samtal mellan den judisk-amerikanska författaren Joshua Cohen, 2022 års Pulitzer-pristagare i skönlitteratur, och den israelisk-amerikanska författaren Ruby Namdar, som 2014 tilldelades Sapir Prize, ett av Israels mest prestigefyllda litterära priser. Moderator: Natalie Lantz, bibelvetare och översättare.
I den israeliska författaren Hila Blums kritikerhyllade Att älska sin dotter står en kvinna utanför sin dotters hus i en stad i norra Holland. Genom fönstret ser hon sina barnbarn som hon aldrig har fått träffa. Hon iakttar dem en stund innan hon åker hem till Israel igen. Hila Blum samtalar här med journalisten Madelaine Levy om sin Sapir Prize-belönade roman om ett dyrkat barn och en relation som inte överlever moderns kärlek. I samarbete med Bazar Förlag.
Judar som bor utanför Israel har ofta ett invecklat förhållande till staten Israel. Relationen har komplicerats ytterligare av den senaste tidens hot mot demokratin i landet. Och konflikten mellan Israel och Palestina finns där som en ständig faktor att förhålla sig till. Författarna Eva Illouz, Ruby Namdar och Doron Rabinovici samtalar om relationen mellan diasporan och staten Israel. Vad är på väg att hända med den? Moderator: Göran Rosenberg, journalist och författare.
Politisk korrekthet har gjort att nästan vilket ämne som helst har blivit minerad mark för den som har humorn som arbetsredskap. ”Dagens kultur är skrämmande för oss komiker”, säger den prisbelönta judiska amerikanska ståuppkomikern Judy Gold, som bland annat har vunnit två Emmy Awards och som under våren har uppträtt i New York med showen Yes, I Can Say That. The Right to Offend. Här samtalar hon med journalisten Nina Solomin om hur humorn idag är under angrepp, om hur cancelkultur och censur underminerar det fria ordet och slår mot den konstnärliga friheten.
Varför glöms judarna ibland bort i antirasistiska deklarationer och manifestationer? Varför bagatelliseras antisemitism i sport, film och litteratur? Varför ses judarna som en del av en privilegierad (vit) majoritet istället för vad de är, en från och till förföljd minoritet? I en personligt hållen bok, Jews Don’t Count, går den brittisk-judiske författaren och komikern David Baddiel på ett nytt och provocerande sätt i närkamp med antisemitismen i vår tid. Moderator: Göran Rosenberg, journalist och författare.
Författarna Anders Olsson och David Lagercrantz har varsin judisk favoritpoet, Paul Celan och Leonard Cohen, som båda hämtade inspiration från Bibeln. Det kunde röra sig om kung David som spelar harpa för Herren som i Cohen stora hit Hallelujah eller ”den otämjbara-lydiga friskaran: psalmhovade, sjungande hän över upp-, upp-, upp-slagna bibelberg” hos Celan. Anders Olsson och David Lagercrantz samtalar här om likheter och skillnader mellan de två poeterna, med fokus på deras förhållande till traditionen i sitt eget skapande. Moderator: Elisabeth Åsbrink, journalist och författare.
Sedan 1980-talet har många överlevande från Förintelsen berättat om sina liv och erfarenheter. Överlevandeberättelser har blivit något som generationer av svenskar har mött under sin skoltid och uppväxt, vilket format en kollektiv förståelse av Förintelsen som en allmänmänsklig angelägenhet. Christer Mattsson, Semmy Stahlhammer och Katherine Hauptman diskuterar vår förståelse av de överlevandes berättelser. Hur har dessa tagit sig uttryck? Kan de förstås som en del av det svenska kulturarvet? Moderator: Tommy Ringart, ordförande i föreningen Förintelsens överlevande. I samarbete med Segerstedtinstitutet, Sveriges museum om Förintelsen och Föreningen Förintelsens Överlevande i Sverige.
Tonårssyskonen Sarah och Theo Wilf fattar en rad ödesdigra beslut som resulterar i en annan människas tragiska död. Händelsen begravs med tigande, men vissheten om barnens skuld formar – och vanställer – familjemedlemmarnas livsöden. Ledstjärnor kretsar kring teman som skuld, förlåtelse och hemligheter; teman som den amerikanska författarinnan Dani Shapiro har utforskat i tidigare romaner så väl som i den populära podcasten Family secrets. Här ses hon i samtal med Malin Ullgren, kritiker. I samarbete med Brombergs.
Har deras judiska bakgrund någon betydelse för deras författarskap? Eller är deras identitet snarare förankrad i det tyska språket? Författarna Doron Rabinovici (Österrike), Thomas Meyer (Schweiz), Dmitrij Kapitelman (Tyskland) och Lena Gorelik (Tyskland) samtalar om sin litteratur, sin roll som författare i ljuset av sociala och politiska förändringar och sitt judiska ursprung och identitet. Moderator: Mats Almegård, journalist. I samarbete med EUNIC.
”Vad kul att Eva Illouz fick vara med på bild ÄNTLIGEN efter allt hon gjort för denna serie!!!” skriver Liv Strömquist i sin bok Den rödaste rosen slår ut. Eva Illouz, professor i sociologi vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och författare till Därför gör kärlek ont, Därför tar kärleken slut och Vad är sexuellt kapital? hade ingen aning om att hon blivit en karaktär i en Strömquist-bok. I detta seminarium utforskar Strömquist och Illouz temat kärlek i dagens samhälle. Moderator: Jens Liljestrand, journalist och författare.
Jiddisch har i mer än tusen år varit det största språket bland judarna. Språket ger en heltäckande bild av den inställning och attityd som gjorde det möjligt för judarna att överleva ett årtusende av obönhörliga förföljelser – med bibehållen humor. Författaren och jiddischspecialisten Michael Wex berättar här om språkets fascinerande historia, dess idiom och metaforer, och målar samtidigt en bild av ett folk och ett språk i exil. Inga förkunskaper i jiddisch krävs. Moderator: Thomas Lunderquist, journalist. I samarbete med Sveriges Jiddischförbund.
En roman om judiskt-amerikanskt familjeliv? En satir över den amerikanska universitetsvärlden? Eller är det en föreläsning om sionismens framväxt och bakgrunden till vad som blivit av Israel? Den amerikanske författaren Joshua Cohens Pultizerprisbelönade Netanyahus är en vild och hejdlöst rolig roman som bygger på en anekdot om Benzion Netanyahu, far till Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, som författaren fick berättad för sig av den legendariske litteraturkritikern Harold Bloom. Moderator: Malin Ullgren, kritiker. I samarbete med Tranan.
Författarna Mikołaj Łozinìski (Polen) och Helena Janeczek (Italien), samt översättaren Mindaugas Kvietkauskas (Litauen), reflekterar kring judiska familjers historier och rötter – sina egna och andras. Berättelserna är ofta sammanflätade med de nationella historierna. Moderator: Svante Weyler, författare, journalist och tidigare förläggare. I samarbete med EUNIC.
Ett talesätt säger att ”där det finns två judar finns det tre åsikter”. Att ifrågasätta, argumentera och debattera är kärnan i den judiska utbildningstraditionen, och också själva grunden för att vara en sann intellektuell. Det kritiska förhållningssättet uppmuntras framför allt i diskussioner inom den judiska gruppen. Utåt förväntas du av många vara lojal mot gruppen och undvika att tvätta din byk offentligt. Hur löser en judisk intellektuell detta i tider av oenighet? Eva Illouz, författare och professor i sociologi, samtalar med DN:s kulturchef Björn Wiman om spänningsförhållandet mellan lojalitet och universalism, såsom den upplevs av en judisk intellektuell.
Den amerikanske författaren Philip Roth var, precis som kollegorna Joseph Heller och J.D. Salinger, inflytelserik och kontroversiell. Han undersökte sin egen identitet genom skrivandet och omformade amerikansk litteratur. Vad brottas samtida amerikanska författare som Judy Batalion, Joshua Cohen och Dani Shapiro med? Är frågor om judisk identitet, både den privata och kollektiva, en del av deras författarskap? Moderator: Elisabeth Åsbrink, journalist och författare. I samarbete med Brombergs.
Finns det en unikt judisk arkitektur? Daniel Libeskind är arkitekten bakom byggnader som Judiska museet i Berlin, Dansk Jødisk Museum i Köpenhamn och översiktsplanen för World Trade Centers återuppbyggnad på Manhattan. Han strävar efter att skapa arkitektur som är klangfull, unik och hållbar och är känd för sin förmåga att låta kulturella minnesbilder få liv genom sina byggnader. Hur skulle Libeskind ta sig an planerna på ett Förintelsemuseum i Sverige? Moderator: Ricki Neuman, journalist och kulturskribent.
Från olika delar av det politiska spektrumet, och i synnerhet från ytterkanterna, hörs allt oftare åsikten att en överutbildad och självbevarande elit är ansvarig för många av samtidens missförhållanden. Ligger det alls något i detta, eller är det i själva verket en klassisk antisemitisk schablon i postmodern form? Det frågar sig författaren och The New Yorker-essäisten Adam Gopnik, här i dialog med journalisten Per Svensson.
Bilden av att judar inte gjorde motstånd under Förintelsen stämmer inte. Johannes Heuman är historiker vid Södertörns högskola. Han fokuserar på kulturellt minne, etniska relationer, sociala rörelser och motstånd under andra världskriget. Här samtalar han med kanadensiska Judy Batalion, som skrivit Våra dagars ljus om polsk-judiska kvinnor som blev motståndskämpar under andra världskriget och Kenneth Hermele, aktuell med boken Inte som lamm till slakt: judiskt motstånd under Förintelsen. Moderator: Cecilia Düringer. I samarbete med Ordfront, Natur & Kultur och Forum för levande historia.
En av Sveriges mest älskade kompositörer, jazzmusikern Georg Riedel, öppnar dörren till sitt jiddischland. Ett personligt samtal med musikinslag om Riedels judiska resa som kulminerat i en helt ny viskanon. Moderator: Nina Solomin, journalist och författare. Musik bl.a. Sofia Berg-Böhm och Channa Riedel. I samarbete med Dos Nisele Farlag.
Aron Jonason (1838–1914) var fotograf, journalist, författare och sällskapsmänniska och badchen (judisk bröllopsgycklare). Hans mångfasetterade och spirituella verksamhet i den kulturella offentligheten ackompanjerade det moderna Göteborgs framväxt. Jonasons fotoateljé dokumenterade i tusentals drömska bilder stadens radikala förnyelse och dess engagerade invånare. I sina språkligt virtuosa kåserier, festtal och krönikor finkalibrerade han göteborgsvitsen, och hans undersökningar av språkets dubbeltydigheter blev odödliga. Medverkande: Anders Hammarlund, författare och kulturforskare, och Karin Brygger, författare och kulturskribent.
I Polen har begreppet ”Mars 68” blivit synonymt med den sista stora polsk-judiska fördrivningen. Efter att ha slagit ned fredliga studentprotester inledde regimen en antisemitisk kampanj, med bred folklig förankring, som ledde till att ungefär hälften av Polens judar kände sig tvingade att lämna landet. Cirka 3000 kom till Sverige. Journalisten och författaren Maciej Zaremba, förläggaren Dorotea Bromberg samt fysikern och författaren Anna Grinzweig Jacobsson, som alla tre kom från Polen till Sverige under denna tid, samtalar om en relativt okänd, men viktig del av Sveriges och Europas moderna historia. Moderator: Martin Englund, doktorand Södertörns högskola.
Antisemitiska konspirationsteorier sprids på digitala plattformar, propageras av extrema politiska grupper och upprepas av kända artister. Förintelsen förnekas och förvanskas. Samtidigt visar undersökningar att stödet för antisemitiska föreställningar minskar i Sverige. Hur kan vi förstå och motverka antisemitism i Sverige idag? Oscar Österberg, ansvarig för en ny rapport om hur svenskar ser på orsakerna bakom fientlighet mot judar, samtalar med Mira Kelber, ordförande för Judisk Ungdom Malmö och idéhistorikern Henrik Bachner. Moderator: Willy Silberstein, Svenska kommittén mot antisemitism. I samarbete med Forum för levande historia och Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA).
Tiden mellan den franska och ryska revolutionen är inte bara en av västerlandets mest dynamiska epoker präglad av kulturella, industriella och demokratiska genombrott. Det är också tiden då judarna transformeras från en inåtvänd minoritet till att bli en bärande del av europeiskt samhällsliv. Med utgångspunkt i Berlin, Odessa, Wien och Vilnius följer Eva Ekselius i sin bok Vakna, mitt folk! - Det judiska Europa mellan den franska revolutionen och den ryska judar från alla samhällsskikt och skildrar hur ett fascinerande persongalleri av män och kvinnor formade 1800-talets Europa. Moderator: Göran Rosenberg, författare och journalist. I samarbete med Volante.
Hur är det att leva som ung jude och ung muslim i dagens Sverige? Måste en svensk jude alltid tona ned sin bakgrund och identitet? Kan en svensk muslim fråga sin chef om tillgång till ett bönerum utan att bli misstänkt som islamist? Med utgångspunkt i antologin I mina skor samtalar Soha Osman, Reika Farman och Adam Gregory under ledning av Leia Polite. I samarbete med Hjalmarsson & Högberg och Fryshuset.
Bli vän och supporter till Judisk kultur i Sverige. Donera gärna till vår verksamhet eller till ett särskild projekt som ligger dig varmt om hjärtat. Informera oss om Din donation ska vara anonym eller om Du tillåter oss publicera ditt namn på våra publikationer och på vår hemsida.
Ditt bidrag och engagemang är viktiga för oss. BG 755-4132
Vi svarar gärna på dina frågor: info@judiskkultur.se